Östergötland i topp, Gotland i botten i svensk kollektivtrafik

Allt fler svenskar återvänder till kollektivtrafiken, men ännu är det inte som innan pandemin. De frekventa kollektivtrafikresenärerna har kommit tillbaka men de som tidigare växlade mellan bil och kollektivtrafik väljer nu oftare bilen. Det visar årets rapport från Svensk Kollektivtrafiks resvane- och attitydundersökning Kollektivtrafikbarometern. Östergötland, Kalmar län och Värmland har de nöjdaste resenärerna, medan Dalarna och Gotland som vanligt ligger sämst till.

Rapporten (klicka här) visar att 81 procent av svenska folket nyttjar kollektivtrafiken för resor och 48 procent av svenskarna reser kollektivt varje månad.Nu är kollektivtrafikens marknadsandel av de motoriserade resorna 28 procent. 2019 var andelen 32 procent.

Under pandemin ersattes många kollektivtrafikresor med bilresor men även med hemarbete.

I årsrapporten syns tydligt att distansarbetet har kommit för att stanna. Under pandemin var många hemma och arbetade hela tiden, under 2022 har distansarbetet övergått till mer sällan men ändå frekvent. Det är främst de som arbetar på kontor som distansarbetar. De som arbetar kvällstid är de som arbetar allra mest hemifrån.

Myndigheternas uppmaningar under pandemin att undvika kollektivtrafiken sitter fortfarande djupt rotade hos resenärerna, trots bristande bevis på att de resande i den regionala kollektivtrafiken faktiskt bidrog till smittspridning.

– Det som påverkar resenärerna mest är framför allt känsla och möjlighet att resa kollektivt, alltså användbarheten. Priset är för de allra flesta en mycket liten faktor för avgörandet om man reser med bil eller kollektivt. Går det ingen buss kan du inte åka, oavsett om biljetten kostar 0 eller 50 kronor, säger Mattias Andersson, projektledare på Svensk Kollektivtrafik.

Regioner där marknadsandelen är låg har en högre frekvens bilister. Som orsak till bilvalet anger många att avgångstiderna inte passar. Resbehovet finns alltså, men kollektivtrafiken förmår inte att locka bilisterna.

I årets rapport är det färre av resenärerna som lyfter argumentet att välja kollektivt på grund av en konkurrenskraftig restid. Fortsatt bristande framkomlighet i städerna för kollektivtrafiken och allt för låg punktlighet för järnvägen påverkar.

– Nu krävs krafttag både från kommunerna och staten vad gäller väg- och järnvägsinfrastrukturen, det behövs för att kunna skapa förutsättningar för punktlighet och framkomlighet. Även regeringen bär ansvar för att genomföra en rad nödvändiga åtgärder, särskilt om de menar något med att stötta klimatmålen där kollektivtrafiken spelar en avgörande roll för att kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt, säger Mattias Andersson.