Klart med kollektivavtal i besöksnäringen

På måndagen blev kollektivavtalet för 200 000 anställda i besöksnäringen klart. Foto: Spensnook/Wikimedia Commons.

Sedan facken och arbetsgivarna inom industrin förra veckan kom överens om det kollektivavtal som utgör det så kallade märket har en rad aktörer följt efter, bland dem Handels och på måndagen besöksnäringen. Visita och Hotell- och restaurangfacket har idag tecknat ett nytt kollektivavtal för anställda inom svensk besöksnäring. Avtalet följer märket som industrins parter tecknat med en total kostnadsram på 7,4 procent över två år. Kollektivavtalet omfattar ca 200 000 medarbetare i besöksnäringen.

Märket är det riktmärke för löneökningarna på arbetsmarknaden som sätts av industrins parter. De kollektivavtal som industrins parter kommer överens om blir norm för lönekostnadsökningen i övriga avtal på arbetsmarknaden.

Avtalet inom besöksnäringen börjar gälla från 1 april 2023 och löper på 24 månader.

– Det är ett styrkebesked från besöksnäringen med ett avtal som följer industrins märke och som skapar förutsägbarhet för två år framåt. I ett långsiktigt perspektiv är det viktigt att stå upp för den svenska lönemodellen, säger Torbjörn Granevärn, förhandlingschef på Visita.

– Den höga nivån på märket kommer dock innebära utmaningar för många företag inom besöksnäringen, inte minst med tanke på att pandemin slog hårt mot våra medlemsföretag.

– Vi i Hotell- och restaurangfacket är nöjda med det här avtalet som ger oss medlemmar i HRF bra löneökningar. Vi har haft konstruktiva förhandlingar med vår motpart, Visita. Det finns goda förutsättningar, enligt nuvarande prognoser, att vi är tillbaka till reallöneökningar under avtalets andra år, säger Malin Ackholt, HRF:s förbundsordförande.

Det samlade avtalsvärdet för kollektivavtalet i besöksnäriongen är 7,4 procent, fördelat på 4,1 procent första året och 3,3 procent år två.

– Fördelningen av löneutrymmet innebär en tydlig prioritering av medarbetare som stannar i branschen. Dessutom skapar vi förutsättningar för ökad attraktivitet genom en förenklad och förbättrad process för individuell lönefördelning, avslutar Torbjörn Granevärn.

ulo