Uppåt för hotellen men långt kvar till normalt

Hotellens intäkter under maj i år var klart högre än samma tid i fjol. Men till ett normaltillstånd är det långt kvar. Intäkterna ligger nämligen 69 procent lägre än under maj 2019, alltså innan covid-19-pandemin. ”Det går långsamt åt rätt håll och nu är det oerhört viktigt att regeringen underlättar för de företag som skjutit upp skatter. Det kommer krävas uthållighet i stöd och tålamod med anstånden för att rädda företag och jobb”, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

I maj 2020 hade svenska hotell 349 miljoner kronor i intäkter, visar nya data som Stockholms Handelskammare tagit fram via Benchmarking Alliance. Årets maj månad skrivs intäkterna till 670 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 92 procent.

Nivåerna på logiintäkter är dock fortsatt långt under de 2,2 miljarder i intäkter som förelåg i maj 2019. Det innebär att logiintäkterna i dag är 69 procent lägre än innan pandemin.

För Stockholms län blev logiintäkterna 177 miljoner kronor i maj 2021. Det utgör en uppgång jämfört med 2020 års 90 miljoner, men i relation till 2019 års 984 miljoner kronor är tappet hela 82 procent.

Beläggningsgraden för svenska hotell har ökat från 16 procent i maj 2020 till 29 procent i maj 2021. Motsvarande siffra 2019 var 71 procent.

– Det är tydligt att det sker en återhämtning, men det går så oerhört långsamt att det fortsatt är rättvisande att tala om kris. Det är uppenbart att hotellen och stora delar av det ekosystem som besöksnäringen utgör fortsatt kommer behöva olika typer av stödåtgärder eftersom ett normalläge känns långt borta, säger Stefan Westerberg.

Tidigare beräkningar visar att svenska företag, till stor del mindre företag, skjutit upp skatter till ett värde av 47 miljarder kronor under pandemin. Anstånd med uppskjuten skatt för en månad ska enligt regelverket betalas 12 månader senare.

– Här finns en dold fara under ytan och den behöver politiken vara vaksam på. Det framstår som helt orealistiskt att företagen ska kunna betala tillbaka sina anstånd när krisen faktiskt fortfarande står i farstun. Om man inte förlänger anstånden kan vi se konkurser och förlorade jobb helt i onödan, säger Stefan Westerberg.