Nolltaxa inget mirakelmedel

I helgen, den 1 mars, inför Luxemburg som första land i världen avgiftsfri kollektivtrafik för alla. Men nolltaxa i kollektivtrafiken är inget mirakelmedel för att minska resandet med bil och öka resandet i kollektivtrafiken. Det framgår av en ny rapport från K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. I rapporten går forskarna Jens Alm och John Hultén igenom effekter och konsekvenser av avgiftsfri kollektivtrafik med utgångspunkt från försök med nolltaxa på flera håll i världen. Om minskad biltrafik är målet bör en eventuell nolltaxa finansieras genom att bilismen får betala de ökade kostnaderna för kollektivtrafiken, heter det i rapporten.

När Luxemburg den 1 mars inför nolltaxa för alla i kollektivtrafiken är det främsta motivet att minska trycket på ett hårt ansträngt vägsystem genom att fler istället väljer att resa med bussar och tåg. Men det finns också miljöskäl och sociala motiv bakom beslutet att införa avgiftsfri kollektivtrafik i Luxemburg.

Luxemburg är ett litet land, till ytan mindre än Blekinge. Landet är 2 586 kvadratkilometer och har 610 000 invånare.

På lokal och regional nivå har nolltaxa testats på flera håll i Europa och i övriga världen.

Först ut var Commerce, en förort till Los Angeles, som införde avgiftsfri kollektivtrafik redan 1962. Under kommande decennier följde ytterligare några städer, men först under 2000-talet har avgiftsfri kollektivtrafik fått större spridning.

Åtgärden har framförallt introducerats i små städer, många av dem i Öst- och Centraleuropa. I Sverige har obegränsad avgiftsfri kollektivtrafik tillämpats i mindre städer som Avesta, Kiruna, Kristinehamn och Övertorneå. Den största stad som hittills nolltaxa i kollektivtrafiken är den estniska huvudstaden Tallinn.

Andra städer som infört åtgärden är franska Aubagne och Hasselt i Belgien.

Erfarenheterna från dessa försök är blandade, konstaterar forskare vid K2.

I en ny rapport ”Avgiftsfri kollektivtrafik för alla”  (klicka här för att ladda ner rapporten) går K2:s Jens Alm och John Hultén igenom effekter och konsekvenser av avgiftsfri kollektivtrafik.

– Avgiftsfri kollektivtrafik för alla är inget mirakelmedel för att öka resandet i kollektivtrafiken och minska resandet med bil. För att åtgärden ska vara effektiv behövs ett i grunden väl fungerande kollektivtrafiksystem, menar Jens Alm.

– Avgiftsfri kollektivtrafik kan betraktas som en möjlig åtgärd i ett större paket av åtgärder, som till exempel kan omfatta en utbyggnad eller förändringar av kollektivtrafikutbudet, som introduceras tillsammans med restriktioner för biltrafiken. Att kombinera morötter och piskor i ett samlat paket kan vara ett sätt att driva igenom åtgärder som annars är svåra att få stöd för.

Forskarna vid K2 framhåller att det finns klara risker med att nolltaxa stimulerar en förändring i resandet som ur samhällssynpunkt inte är önskvärd.

– Prissättningen av kollektivtrafiken har betydelse och allt annat lika innebär avgiftsfri kollektivtrafik ett ökat resande. Det finns dock en stor risk att merparten av det ökade resandet med kollektivtrafiken kommer från gång och cykel.

– Konsekvensen riskerar därför att bli ökade kostnader för det offentliga, då fler reser kollektivt, samtidigt som miljö och hälsa påverkas negativt då färre går och cyklar. Hur åtgärden finansieras har stor betydelse för vilka de samlade effekterna blir. Om målet är att öka kollektivtrafikens marknadsandel på bekostnad av bilresandet bör finansieringen komma från skatter eller avgifter som drabbar biltrafiken, snarare än en finansiering som minskar tillgängliga medel för att upprätthålla eller utveckla kollektivtrafikutbudet, säger K2:s föreståndare John Hultén.

Nolltaxa är en åtgärd som framförallt införts i mindre städer med begränsade kollektivtrafiksystem, där det redan innan antingen varit låga taxor eller gratis att resa för stora delar av befolkningen. Det finns begränsad erfarenhet av gratis kollektivtrafik i större städer, med mer komplexa transportsystem, konstaterar K2-forskarna.

I rapporten framhåller de att om avgiftsfri kollektivtrafik är en klok strategi i svenska städer och regioner beror på vilka mål som ska uppnås och på grundläggande värderingar om vem som ska betala för kollektivtrafiken. Till skillnad från merparten av de städer som hittills infört avgiftsfri kollektivtrafik, är svenska regioner mer beroende av biljettintäkter för att finansiera kollektivtrafiken.

– Klart är att avgiftsfri kollektivtrafik inte på egen hand kan nå målsättningar om ett mer hållbart transportsystem, där fler åker tillsammans, går eller cyklar. Men det ska bli spännande att följa erfarenheter från de avgiftsfria lösningar som nu introduceras i Luxemburg, säger Jens Alm.