Bussens framtid efter 2030

I ett projekt om bussens framtid efter 2030 presenteras både positiva och negativa framtidsscenarier. Bakom projektet, som presenterades på Transportforum i Linköping, ligger Sveriges Bussföretag som har låtit de egna medlemsföretagen fundera på hur olika omvärldsförändringar kommer att påverka bussens betydelse för samhället.

Text och foto: Paula Isaksson

Projektet som avslutades vid årsskiftet är en fortsättning på den omvärldsanalys som K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning i kollektivtrafik, fick i uppdrag att ta fram för ett par år sedan med tidsperspektivet 2030. Arbetet skedde i samverkan med Sveriges Bussföretag som nu alltså har tittat längre in i kristallkulan och låtit branschen själv få kommentera olika scenarier efter 2030.

Projektet har resulterat i rapporten ”Vår väg vidare – svensk bussbransch efter 2030” som bygger på intervjuer och workshops med medlemsföretagen i Sveriges Bussföretag. Man har också haft en serie samtal med personer i den svenska bussbranschens omvärld som finns att lyssna och titta på på vår webbplats, klicka här.

Enligt Anna Grönlund, branschchef på Sveriges Bussföretag, som presenterade projektet på Transportforum, ser bussbranschen både positiva och negativa trender framöver. En är att samhället kommer att bygga en bättre kollektivtrafik för bussen.

– Det ligger helt i linje med den nya regionbildningen som innebär att regionerna får större ansvar för infrastruktur och samhällsplanering. Äntligen kan vi gifta ihop infrastruktur, samhällsplanering och kollektivtrafik på ett sätt som vi inte har gjort tidigare, säger Anna Grönlund..

En mer negativ trend är den ökade otryggheten och osäkerheten som präglar Sverige idag, något som bussföretagens förare upplever konkret i sin vardag.

– Hur planerar man kollektivtrafiken när samhället upplevs som allt mer otryggt? Det här är frågor som vi måste förhålla oss till och tänka till om tillsammans, säger Anna Grönlund.

En av rädslorna handlar om terrordåd som i många fall riktas mot kollektivtrafiken. Samtidigt framgår det att den negativa utvecklingen också har varit positiv för turist- och beställningstrafiken. I en osäker omvärld upplevs Sverige som ett förhållandevis säkert land vilket gör att det kommer många turister hit.

Branschen fick också kommentera politik och styrmedel. Här tror man att utvecklingen med autonoma fordon har kommit långt nästa decennium. Många av de större medlemsföretagen tror också på en annan typ av upphandling där trafikföretagen får ansvar för ett helt område inklusive infrastruktur och lösningar med både små och stora fordon, att jämföra med totalentreprenad i byggbranschen.

– Det här är lösningar som redan finns i Holland och Frankrike och som man tror kommer bli mer vanligt också i Sverige. Dels för att ta vara på kompetensen hos trafikföretagen, dels för att det kommer bli kärvare ekonomiskt för kommuner och regioner, säger Anna Grönlund.

Andra trender som branschen ser är att det kommer bli ännu större skillnad mellan stads- och landsbygdstrafik när det gäller frekvens och standard. Företagen som bedriver traditionell busstrafik kommer också fortsättningsvis bli färre och större.

– Sammanfattningsvis tror våra medlemmar att framtiden för bussen är god. Vi kommer fortsätta behöva den här typen av stora tunga, kapacitetsstarka transporter när våra städer och samhällen växer och vi ska resa klimatsmart, säger Anna Grönlund.