Spårvagnsdepån i Lund skulle först kosta 200 miljoner, sedan 30 miljoner och nu blir det 270 miljoner. Bild: Tengbom.
Spårvagnsdepån i Lund skulle först kosta 200 miljoner, sedan 30 miljoner och nu blir det 270 miljoner. Bild: Tengbom.
Bygget av en depå för spårvagnarna i Lund spräcker budgeten med råge. På onsdagen gav politikerna i regionstyrelsen i Skåne klartecken att skjuta till 40 miljoner kronor till bygget. Men det handlar inte om några extrapengar till kollektivtrafiken. Istället ska pengarna tas från planerade nya bussdepåer i Malmö och Lund samt från en modernisering av informationssystemet på Öresundstågen.
Regionstyrelsen har i praktiken fattat beslutet med ryggen mot väggen. Om man skulle ha valt att avbryta den nu pågående upphandlingen av bygget hade trafikstarten för den kontroversiella spårvägen försenats ännu mer, samtidigt som regionen skulle drabbas av kostnader för avtalet med leverantören av spårvagnarna samt lunds kommun. Och att sänka ambitionsnivån i bygget skulle inte ge tillräckligt stora besparingar.
I budgeten för 2019 hade Region Skåne avsatt 230 miljoner för spårvagnsdepån. Men det räcker inte. Ytterligare 40 miljoner behövs för att bygga färdigt depån så att spårvagnarna kan börja rulla på den drygt fem kilometer långa linjen.
Men de 40 miljoner som spårvägsdepån nu spräcker den senaste budgeten med är inte den enda fördyringen i depåbyggets historia. Ursprungligen hade Region Skåne avsatt 200 miljoner kronor för depån. Det beloppet hade räknats upp till 230 miljoner inför 2019 – och måste nu räknas upp med ytterligare 40 miljoner – pengar som tas från andra satsningar inom kollektivtrafiken.
Beslutet i regionstyrelsen att gå vidare med upphandlingen var enigt eftersom man inte ville försena trafikstarten för spårvagnarna.
Samtidigt visar det sig att kostnadstäckningsgraden för trafiken, alltså hur stor del av kostnaderna som betalas direkt av resenärerna, har minskat sedan man senast räknade ut den. 2016 beräknades kostnadstäckningsgraden under de tretton första trafikåren bli 42 procent. En ny beräkning visar på en kostnadstäckningsgrad på 41 procent.
Det innebär i praktiken att spårvägen blir något av en ekonomisk gökunge för skåningarna och Skånetrafiken som 2016 hade en kostnadstäckningsgrad på 56 procent.
Inrätta en vintervägkommission för att förbättra väghållningen vintertid. Det föreslår Sveriges Bussföretag. Bakgrunden är de… Read More
Efter att i september förra året ha inlett lanseringen av digitala seniorbiljetter i Västra Götaland… Read More
Stockholmsbaserade Cary Group växer inom bussglas. Företaget har nu gjort två företagsförvärv på kontinenten. Cary… Read More
Inför valet i september har de tre branschorganisationerna Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag och Tågföretagen nu… Read More
Johan Nordenblank, som sedan april förra året har varit tillförordnad chef för trafikavdelningen vid trafikförvaltningen… Read More
Den välkända svenska leverantören av väderskydd till kollektivtrafiken och andra gatumöbler, Team Tejbrant, har förvärvats… Read More
View Comments
Spårvägsinvesteringar är helt otidsenliga när ny anropsstyrd kollektivtrafik med autonoma elfordon snart blir möjlig. Linjebunden och tidtabellstyrd kollektivtrafik har aldrig och kommer aldrig att bli tillräckligt attraktiv för att locka över en tillräckligt stor andel privatbilisters dagliga resande.
Stoppa upphandlingarna av urgammal teknik och satsa på snabbt utredande och teknikupphandling!