Få vuxna tar bussen på landsbygden. Två tredjedelar av kollektivresenärerna är 18 år eller yngre. Foto: Östgötatrafiken.
Få vuxna tar bussen på landsbygden. Två tredjedelar av kollektivresenärerna är 18 år eller yngre. Foto: Östgötatrafiken.
Det är sällsynt med vuxna på landsbygden och i glesbygden som reser kollektivt, men vanligare bland ungdomar. Det konstaterar VTI, Statens Väg-och transportforskningsinstitut i en studie. Bakgrunden är att VTI har fått i uppdrag av regeringen att studera hur innovativa lösningar kan få fler utanför tätorterna att använda kollektivtrafiken.
VTI:s studie bygger på den nationella resvaneundersökningen för 2005-2006, som forskarna har ansett vara mer tillförlitlig än senare undersökningar från Trafikanalys.
– Kartläggningen visar att befolkningen i lands- och glesbygd reser med kollektivtrafik i mycket liten utsträckning. Bilen är det klart dominerande färdmedlet. Vi vet nu mer om omfattningen samt om vilka som ändå reser kollektivt och till vad, säger Ivan Ridderstedt, forskningsassistent på VTI.
Undersökningen visar att nio procent av landsbygdsbefolkninge3ns resor gjordes med kollektivtrafik och 58 procent med bil. I glesbygd var fem procent av resorna med kollektivtrafik och 60 procent med bil. Den vanligaste resan bland vuxna är den till och från arbete. I landsbygd gjordes sju procent av dessa resor med kollektivtrafik och i glesbygd endast en procent. Resor till och från arbetet var ändå den klart vanligaste kollektivtrafikresan bland vuxna lands- och glesbygdsbor.
Skillnaderna mellan olika inkomstgrupper var små. Däremot reser fler kvinnor än män med kollektivtrafiken. Och ungdomar upp till och med 18 år stod för två tredjedelar av alla kollektivresor.
Många av lands- och glesbygdens kollektivresenärer också är frekventa bilresenärer. Hela 87 procent av de lands- eller glesbygdsbor som uppgav att de reste med kollektivtrafik minst en gång i veckan uppgav också att de reste med bil minst en gång i veckan. Nära hälften uppgav att de åkte bil under de flesta av veckans dagar. Lite mer än en fjärdedel av de vuxna som reste kollektivt hade dock inte körkort och ungefär en femtedel hade inte en bil i hushållet.
Inrätta en vintervägkommission för att förbättra väghållningen vintertid. Det föreslår Sveriges Bussföretag. Bakgrunden är de… Read More
Efter att i september förra året ha inlett lanseringen av digitala seniorbiljetter i Västra Götaland… Read More
Stockholmsbaserade Cary Group växer inom bussglas. Företaget har nu gjort två företagsförvärv på kontinenten. Cary… Read More
Inför valet i september har de tre branschorganisationerna Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag och Tågföretagen nu… Read More
Johan Nordenblank, som sedan april förra året har varit tillförordnad chef för trafikavdelningen vid trafikförvaltningen… Read More
Den välkända svenska leverantören av väderskydd till kollektivtrafiken och andra gatumöbler, Team Tejbrant, har förvärvats… Read More
View Comments
Ganska självklart egentligen. Ungdomar har inget val innan de skaffat körkort. Vuxna väljer nog bort det pga restiden och restid kan man ju räkna på 2 sätt. Bussresans tid eller bussresan plus tiden från hemmet/arbetet. I mindre orter spar man in så mycket tid varje dag så att åka kollektivt har svårt att hävda sig. Sen att man i upphandlingar premierar avtalen med påstigande bonusar eller att hela inkomsten kommer från verifieringen ,gör ju samtidigt att bolagen omdisponerar kilometrarna till de attraktiva linjerna. Vilket är fullt förståligt. Frågan är ju i vilken form som samhällsnytta kollektivtrafik gör.