Minskad busstrafik och fler resenärer gav plus för SL

SL-trafiken, alltså den kollektivtrafik som trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting ansvarar för gick i fjol med 1670 miljoner i överskott. Året innan var underskottet 192 miljoner. För SL innebär det ett trendbrott sedan SL-trafikens ekonomi under förre trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm(M)s fögderi utvecklats till en pålitlig förlustmaskin.

Resandet en genomsnittlig vardag ökade i fjol med 2,5 procent, samtidigt som nerskärningar i trafiken (”effektiviseringar” på SL-språk) innebar att sittplatsutbudet minskade med 1,7 procent, enligt SL:s årsrapport.

Större delen av nerskärningarna drabbade busstrafiken.

Dessutom har SL lyckats minska fuskåkandet från 3,7 till 3,1 procent, vilket i pengar innebär ungefär 50 miljoner mer i kassan.

För 2017 räknar SL med att driftbudgeten är i balans och att resandeutvecklingen kommer att ligga i nivå med befolkningsökningen i Stockholms län. Inga ökade marknadsandelar för kollektivtrafiken, alltså.

En del resenärer kommer också att få räkna med att bli av med trafik eftersom SL anser att ”det finns ett behov av att fortsätta med effektiviseringar och omprövningar. Dessutom finns ett behov av att utveckla intäktssidan.”

Totalt hade SL i fjol biljettintäkter på 7 542 miljoner kronor. Till det kom andra intäkter på 2 235 miljoner. Skattebetalarna sköt via landstinget till 9 634 miljoner kronor.

Landstingsbidraget har ökat med 7,8 % och biljettintäkterna med 4,2 % jämfört med utfall 2015. De samlade trafikkostnaderna har ökat med 2,5 % och kapitalkostnaderna med 5,9 %.