Transportstyrelsen lovar skärpning på tio punkter

I nära dialog med företrädare för näringslivet har Transportstyrelsen nu tagit fram tio områden där myndigheten ska satsa på att bli bättre. Bland annat ska Transportstyrelsen förstärka sin roll när det gäller kollektivtrafiken.

Transportstyrelsens verksamhet påverkar företag och medborgare varje dag. Våra regler, vår tillsyn och vår tillståndsprövning spelar stor roll för många. Vi presenterar nu tio områden där vi kan förbättra för medborgare och näringsliv, säger Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren.

Enligt den kollektivtrafiklag som kom till för några år sedan är Transportstyrelsen tillsynsmyndighet och ska följa efterlevnaden av lagen. Det betyder bland annat att man ska kontrollera att de trafikförsörjningsplaner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna ska fastställa verkligen lever upp till de krav som lagen stället.

Så är inte alltid fallet. Transportstyrelsen har med stöd av lagen fått ta flera kollektivtrafikmyndigheter i örat och utfärda förelägganden när trafikförsörjningsplaner inte uppfyllt  lagens kraven.

I det tiopunktsprogram som Transportstyrelsen nu har tagit fram efter sin dialog med näringslivet skriver myndigheten att man ska vidareutveckla analyserna av utvecklingen på kollektivtrafikområdet så att man tydligare kan peka på frågor där kollektivtrafikmarknaden inte utvecklas i önskvärd riktning.

Några av de övriga punkterna i programmet:

Transportstyrelsen ska bli en mer aktiv, utåtriktad och kraftfull myndighet som snabbare kan möta krav från en föränderlig marknad. Samtidigt ska man fokusera mer på utåtriktad kommunikation och använda ett enkelt språk så att man ska förstå vad regler och förordningar är till för.

Servicekulturen i myndigheten ska förbättras och det ska bli lättare att hitta fram till rätt person på myndigheten. Samtidigt ska Transportstyrelsen tydligt förklara utåt vilken roll och vilket ansvar man har i jämförelse med andra statliga myndigheter.

Man ska förstärka marknads- och omvärldsanalysen liksom marknadsövervakningen, likaså följa upp vilka konsekvenser större förändringar i EU-reglerna får för marknaden.

Dialogen med näringslivet ska bli bättre och även ta upp de egna avgifterna.

– Representanterna från näringslivet har i många fall svårt att förstå varför avgifternas storlek är som de är. I andra fall är man kritisk mot att verksamheten över huvud taget finansieras med avgifter, konstaterar Transportstyrelsen.

Hela strategin ”Strategi för positiv näringslivsutveckling” kan laddas ner här.