Tre statliga företag sänker bussbranschen

Tre utländska, statligt ägda företag drar ner lönsamheten för den svenska bussbranschen. Branschen är inte alls det olönsamma svarta hål som många uppfattar den som utan ungefär som det svenska näringslivet i genomsnitt om man bortser från de tre offentligt ägda utländska företagen. Samtidigt är lönsamheten inte tillräcklig för investeringar i ny teknik och nya lösningar som BRT-system eller elbussar.

Det framgår av en ny rapport från Sveriges Bussföretag: ”En utvecklingskraftig bussbransch bidrar till en fördubblad kollektivtrafik”.

Rapporten bygger på siffror från 2012 och tidigare. Och 2012 var ett år då bussbranschens konkurrenskraft stärktes påtagligt, efter en tydlig nergång under 2010 – 2011. Innan dess präglas årtiondet av uppgång efter krisåren kring millennieskiftet, konstaterar rapporten. Främst var det de fem största bussföretagen som drog ner siffrorna under 2010 – 2011

Den bästa konkurrenskraften har de mindre och medelstora bussföretagen med upp till 500 anställda, medan de stora företagen ligger under genomsnittet.

När det gäller effektiviteten var den bäst för svenska, privata bussföretag, men också svenska offentligt ägda bussföretag och utländska, privatägda företag (dvs i praktiken Nobina) ligger på en effektivitet över branschens genomsnitt.

De företag som ligger på fel sida om genomsnittet är med råge de utländska, offentligt ägda företagen.

Även samverkansbolagen i branschen hävdar sig bra när det gäller effektivitet och har oftast en effektivitet som ligger över branschgenomsnittet.

Men även om tillståndet i branschen inte alls är så illa som det kan verka om de tre statliga bussföretagen räknas in måste det bli bättre, slår rapporten fast.

– Den ekonomiska utvecklingskraften är otillräcklig. Bussbolagens möjligheter att öka intäkterna genom höjda priser begränsas genom hård priskonkurrens och den stora omfattningen av bruttoavtal vid upphandlingar av linjetrafik, skriver rapporten och fortsätter:

– Busstrafikens tillväxtmöjligheter är därför beroende av ökad effektivitet. Det är därför viktigt att det offentliga inte belastar busstrafiken med höga skatter eller avgifter och andra ekonomiska styrmedel som hämmar busstrafikens utveckling och därmed möjligheterna att nå en ökad kollektivtrafik.