Han menar att trängselskatten sedan införandet har ändrats från att vara ett styrmedel för bättre miljö till kollekthåv för pengar till ny infrastruktur.
– Konsekvensen av att koppla trängselskatten till finansiering av infrastruktur visar att det finns en målkonflikt, säger Per Jutht.
– Om privatbilismen minskar kraftigt kommer också intäktskällan att sina, vilket enligt detta synsätt är att betrakta som ett misslyckande. Därmed kan trängselskatten inte höjas rejält så länge som den är knuten till statens och kommunernas investeringsbehov.
– Om regeringen menar allvar med att trängselskatten är till för att reducera trafikens miljö- och klimatpåverkan måste den frigöra sig från det självpåtagna finansieringsoket och snarast höja trängselskatten till en nivå där det blir ekonomiskt svårsmält för flertalet att välja privatbilen. Därtill måste acceptabla alternativ till privatbilen gynnas, såsom taxi och övrig kollektivtrafik.
Inrätta en vintervägkommission för att förbättra väghållningen vintertid. Det föreslår Sveriges Bussföretag. Bakgrunden är de… Read More
Efter att i september förra året ha inlett lanseringen av digitala seniorbiljetter i Västra Götaland… Read More
Stockholmsbaserade Cary Group växer inom bussglas. Företaget har nu gjort två företagsförvärv på kontinenten. Cary… Read More
Inför valet i september har de tre branschorganisationerna Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag och Tågföretagen nu… Read More
Johan Nordenblank, som sedan april förra året har varit tillförordnad chef för trafikavdelningen vid trafikförvaltningen… Read More
Den välkända svenska leverantören av väderskydd till kollektivtrafiken och andra gatumöbler, Team Tejbrant, har förvärvats… Read More